Liggcykel...vad är det?

Liggcykel eller recumbent är en cykel där cyklisten sitter, eller halvligger i en stol, där kroppen befinner sig i ett mer eller mindre horisontellt läge, istället för som på en upprätt cykel, där cyklisten sitter på en sadel och där kroppen befinner sig i ett mer vertikalt läge. Förkortningen HPV - "Human Power Vehicules" talas det ofta om i liggcykelsammanhang även om det hänvisar till alla typer av muskeldrivna fordon, både på land, i vattnet och i luften.

Man skiljer på lite olika varianter som påverkar funktionen och utseendet:

Liggcykel med en hjulbas under 117 cm (46'') där tramporna befinner sig framför framhjulet.
Den vanligaste under de senaste åren, i Europa, med liten svängradie, kompakta transportmått och ofta relativt moderat vikt som fördelar. Den mest populära liggcykeltypen i Europa.
Liggcykel med en hjulbas på ca 117-163 cm (46''-64'') där tramporna befinner sig ovanför eller strax bakom framhjulet.
Oftast mer "cityanpassade", med upprätt sittställning. Oftast "chopperliknande" utseende. Uppskattade för att sittställningen liknar den på upprätta cyklar. Den vanligaste liggcykeltypen i USA.
Liggcykel med en hjulbas på mer än 163 cm (64'') där tramporna befinner sig bakom framhjulet.
Den tidigare vanligaste varianten som dock har stor svängradie, stor längd vid transport och ofta relativt stor vikt som nackdel. Stabil och bra vid långfärder, men inte alltid lämpliga att bära stor packning. Innan 90-talet den vanligaste sortens liggcykeltypen.
Som namnet antyder, låga eller mycket låga liggcyklar, oftast med en s.k. Z-ram, där cyklisten befinner sig mellan fram- och bakhjulet med kraftigt lutande stol.
Fördelar som extra lågt luftmotstånd, mycket lätt att nå marken med bena vid stillastående (eller i vissa fall tom med händerna) och mycket fartkänsla så nära marken men även nackdelar som att kedjan ofta går "kringelkrokar", eller brevid framhjulet, låg synlighet och svåröverblickat (pga stolslutningen) vid trafikcykling, kraftig böj i nackan pga stolslutningen något som i vissa fall ger upphov till ansträngning eller tom värk, risk för att vatten stänker från framhjulet då det är blött. En liggcykelsort som har ökat i populäritet på senare år ocg då främst på tävlingar och länder med väl uppbyggt cykelnät (främst Holland)
Trehjulta liggcyklar, med drivning och styrning på antingen fram eller bakhjulen, och placering av hjulparet antingen fram eller bak.
På de vanligaste modellerna sitter cyklisten lågt mellan de styrande framhjulen med drivning på det enkla bakhjulet. Mycket uppskattade för stabiliteten även av naturliga skäl vid inga eller mycket låga farter, den ofta mycket stora lastkapaciten, väghållningen vid halt väglag och den något gocartlika körställningen men har även nackdelar som stora mått (breda) och därmed svårtransporterade, ofta lite tyngre och långsammare, viss risk för att välta i skarpa svängar och mindre "cykelkänsla" pga avsaknande av lutande i svängar.
Styret befinner sig under eller strax framför sätet.
Placeringen gör att armarna låts hänga naturligt ner utmed sidan, därför ofta att föredra vid långfärder.
Styret befinner sig ovanför sätet vilket ger en ställning ganska lik den i bilar eller något högre.
Mer likt en upprätt cykel och därför enligt vissa lättare för nybörjare än USS och enligt vissa test ger upphov till lite lägre luftmotstånd än USS men men enligt många inte lika avslappnad armplacering vid som USS. Styrningen sitter i vissa fall i vägen vid på- och avstigning samt vid olyckor. Oftast enklare konstruktion än USS speciellt på cyklar med Z-ram.
Helt enkelt liggcyklar som, likt en upprätt cykel är bakhjulsdrivna.
Lång kedja (2-3 standardkedjor) som kan trassla. Ibland dubbla kedjor och då ofta med många växelkombinationer.
Liggcyklar som är framhjulsdrivna.
Två principer, den ena med en där hela "framdelen" på liggcykeln inklusive vevparti utgör framgaffel, något som möjliggör att man kan styra med bena, den andra, som är mindre vanlig har en vanlig (men något modifierad) framgaffel där kedian leds ner ovanför framgaffeln med olika typer av kediehjul.
Fördelen på båda är kortare kedja, samt på den första möjligheten att styra med bena, men nackdelen att de "benstyrda" är att de oftast är svåra att lära sig att cykla på samt att framhjulet på de "benstyrda" vrider sig lite när man trampar
De med vanlig framgaffel har ofta en begränsad möjlighet att svänga framgaffeln kraftigt, ibland trassel med kedjan samt stort slitage på (det övre) kedje-ledarhjulet.
Båda har en tendens att spinna med framhjulet när det är halt eller har mycket packning bak.
Bara en fabrikant, Holländska Flevobike tillverkar "benstyrda" liggcyklar av denna typ, även om de är vanliga bland hemmabygger pga den relativt enkla konstruktionen, möjlighet till enkel och billig fulldämpning samt stor öppenhet från tillverkaren (med ritningar och specialdelar).
Den andra principen har också bara en tillverkare: XYZ, men även många av dessa byggs av hemmabyggare.
Förrutom de traditionella liggcykelkonstruktionerna så finns det en hel uppsjö med andra mer eller mindre lyckade konstruktioner som tex
 De där man ligger på cyklisten ligger på magen med huvudet först
 De som drivs fram med armarna istället för med bena eller med en kombination
:De med fyra eller fler hjul
 

 

 
 

Tillbaka till huvudsidan!